Att skapa en livslång lust att lära är ett av skolans uppdrag och som står
inskrivet i läroplanen för grundskolan.
Vad är då meningen med livslångt lärande? Vad står det för?
När jag tog upp diskussionen i studiegruppen framkom det som viktigt att
tidigt skapa en lust hos barnen att lära sig saker som ett led i att främja det
livslånga lärandet och att det samtidigt var viktigt att man fick med barnens
föräldrar i den lärande processen.
Men om vi istället för att prata om barnens värld går över till det
livslånga lärandet som tar vid där skolan slutar, så betydde det för gruppen
lite olika saker. Några exempel som togs upp av gruppen var att man skulle
förkovra sig, allmänbilda sig. Man lär sig nya saker varje dag och det behöver
nödvändigtvis inte alltid röra sig om positiva erfarenheter utan att man även
lär sig av tråkiga/jobbiga/dåliga erfarenheter. Allt lärande behöver
nödvändigtvis inte vara av god karaktär utan det kan även användas för ett“ont”
syfte, exempelvis om det är av brottslig karaktär.
Diskussionen i studiegruppen skilde sig rätt mycket mot den vetenskaplig
artikel som publicerades 2006 av Gert Biesta ( Professor of
Education). Enligt hans bild av livslångt lärande syftar den alltmer till att utbilda
individen för ekonomiska syften, det vill säga för att rusta/fortbilda
människan för att klara sig på den snabbt förändrande arbetsmarknaden och att
de personliga och sociala aspekterna har hamnat i skymundan. Biesta framför en
oro över att endast utbildning som har ett ekonomiskt värde för samhället kan
komma att ses som ett ”bra” lärande.
Efter att ha läst artikeln har jag börjat fundera på hur det ser ut i det
svenska samhället, om det verkligen är dom här tongångarna som idag är styrande
runt livslångt lärande?
Kommer det i framtiden finnas utrymme i statligt finansierad
vuxenutbildning för det som inte anses ha ekonomiskt värde eller inte anses som
”bra” utbildning? Kommer utbildningar som är mer inriktade mot det
personliga/själsliga planet få något utrymme i ett framtida samhälle?
Kan man räkna individen/människans själsliga välbefinnande som ett
ekonomiskt värde för samhället?
Vad innebär uttrycket livslångt lärande för dig?
En mycket viktig diskussion. "Är du lönsam lille vän?" sjöng ett proggband på sin tid och det är ännu mer aktuellt nu. Tyvärr är det inte bara utbildningen som drabbas av detta. I regionala kulturplaner vill man att kulturen ska vara tillväxtskapande och det anser inte jag vara en gynnsam utveckling. Vart tog folkbildningstanken vägen?
SvaraRaderaVi som menar att utbildningens värde kan vara något annat än ekonomiskt måste kanske mobilisera oss och fundera på hur vi kan vända den här trenden.
Just nu har jag hamnat i en facebokdiskussion med en gammal bekant som visat sig vara vaccinationsmotståndare och han sätter större tilltro till youtubeklipp än på peer reviewed forskning och där ser jag ett tydligt exempel på vikten av utbildning - inte för att få det ekonomiska maskineriet att snurra fortare utan för att rädda liv.
För mig personligen har det livslånga lärandet en ytterligare betydelse: det är kul att lära sig nya saker.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
SvaraRaderaLivslångt lärande är för mig att man hela tiden är öppen för nya saker. Vi blir aldrig "fullärda" Livet är fullt med nya lärdomar och överraskningar, bara för att man har klarat körkortet är det inte säkert att man är en bra förare.
SvaraRaderaDet är viktigt att vi som blivande lärare kan förmedla hur viktigt det är med ny kunskap till våra elever. Att de kan se glädjen i de små "lyckostunderna" som uppstår när man fixar en uppgift, de är en avgörande faktor tror jag.
Jag tror att just individers välbefinnande är något som kommer att bli väldigt aktuellt framöver. Vi lever i en alldeles för stressad värld, där vi ska prestera på topp hela tiden. Livet bara rusar på och vi hinner inte riktigt med.. Jag tror inte alls att vi är skapade för det här höga tempot. Fler människor går i väggen på grund av detta. Dagens trimmade arbetsförhållande gör att en person, utför ett arbete som egentligen är anpassat att utföras av fler. Som sagt, det är inte konstigt att folk mår dåligt.
SvaraRaderaHur är det för våra barn då? Jag tror att det är samma sak där. De ska prestera på topp i skolan. Vara aktiva och företagsamma. Att de sedan har 3-4 fritidsaktiviteter i veckan, samtidigt som de ska hinna med skolarbetet och sedan ha möjlighet att leka och "bara vara barn". Går det ens ihop?
Om man ska ha lust till att lära- är jag övertygad om att vi måste få bort all onödig stress. Att lära sig ska vara kul! Vi måste sänka tempot i våra liv.
Intressant fråga. Livslångt lärande skulle för mig kunna sammanfattas som att "man lär så länge man lever". D.v.s man skall aldrig tro att man är fullärd. Kunskap som du bär med dig kan bli både omodern och visa sig vara felaktig. Är vi då inte mottagliga för nya impulser får vi problem i det snabbföränderliga samhället. Tänk på alla de (lyckligtvis blir de färre och färre), som trodde att Internet var en fluga som skulle dö ut. Eller de som fortfarande inte riktigt accepterat att man inte längre behöver betala sina räkningar på en bank. Eller ännu värre Tänk om det fortfarande finns personer som tror att jorden är platt. Därför tror jag också att skolan måste försöka få eleverna att lära för livet, vara öppna i sinnet och våga ifrågasätta kunskap och ta åt sig av nya impulser. Jag tycker att mycket av den nya läroplanen styrker detta men att det kan bli lite för mycket fokus centralt innehåll, kunskapskrav och betyg från både skolverk, skola, lärare och elev.
SvaraRadera