Att passivt ta till sig kunskap är inte lätt, ofta går det
som talspråket går, in ett öra och ut genom det andra. Deltar man inte aktivt
så lär man sig ofta inte heller något, då man kan blir oengagerad. Enligt
Lockes teori är den lärande en passiv mottagare, men han pratar också om
erfarenhet. Ta som exempel som fanns i Perspektiv på lärande kapitel 2 om
barnen i USA som bodde i städerna som aldrig sett en ko i verkligheten. De
trodde att korna bara var några tum hög. De kan ju heller inte veta hur kon
luktar, känns eller kanske ens låter. De behöver först uppleva det, skapa sig
erfarenheten om det innan de kan förställa sig det. Hade dessa stadsbarn fått
åka på studieresa till en gård hade de blivit troligen många erfarenheter
rikare som kunde ha berikat även andra delar av deras lärande. Ju mera du
upplevt desto bättre blir din föreställnings förmåga även om saker som du inte
själv upplevt. I de yngre åldrarna är ofta barnen med aktivt i undervisningen, med
högläsning, tian kompisarna m.m
Men ju högre upp i åldrarna vi kommer desto mera passiva
lärande blir eleverna i skolan. De sitter stilla och lyssnar på vad läraren
säger, kanske ibland har en diskussion. Kanske någon laboration i fysik/kemi/biologi
men oftast bara sitta stilla och lyssna och anteckna.
Det är nog den största utmaningen för oss lärare att skapa
undervisningssätt som gör att eleverna kan vara aktiva deltagare i sin egen
undervisning. Detta oavsett vilket ämne det gäller, det är inte svårt att vara
aktivt deltagande på idrotten men hur får vi in det i t.ex engelskan eller
svenska. Man kan spela ord spel, låta dem skriva ett eget manus och sedan spela
upp en teater där alla i gruppen ska prata. Att aktivt få delta i sin undervisning
gör stor skillnad för vad man kommer ihåg efteråt.
Vad kommer man komma ihåg bäst, något där man själv fått
vara med aktivt eller något man hört berättas/läst om?
/Caroline Ling
Bra val av inriktning, jag håller med i detta, det är väldigt svårt att fånga upp alla elever, som du skriver så tror även jag att det är viktigt att eleverna får uppleva mer sker för att de själva ska få en uppfattning, se att bilderna i boken är förminskade eller hur ett äpple luktar. Eleverna måste få öva på flera av sina förmågor. Bra frågeställning i slutet, för mig är svaret enkelt, när man får vara med för då bryr mig sig om vad som sägs och då är du aktiv och tar in information och kunskap. Bra jobbat Caroline!
SvaraRaderaJag tycker att det är en viktig tanke du har lyft. Jag tror också att man når mer inlärning genom att använda fler sinnen som man gör vid praktiska övningar och uppgifter. När barnen får göra saker tror jag att kunskaperna blir mer verkliga och där med befästa. Eftersom många barn drivs av lust blir det också lättare för de barnen att lära sig än om de bara ska sitta och lyssna.
SvaraRaderaEtt intressant ämne, vikten av att väga upp sin undervisning så den går in i öronen och stannar där ett tag.. Jag tror mycket på att eleverna ska få möjlighet att delta aktivt på sina lektioner, samtidigt som jag kan få en känsla av att lärarna måste styra upp sina klassrum i dagens samhälle. Fostrans rollen idag kan säkerligen ta ifrån oss pedagogiken i undervisningen till viss del. Jag fick exempelvis spela teater i skolan under våra historialektioner, de historierna kan jag än idag.
SvaraRaderaTack för bra läsning!
Här sätter du fingret på något som vi verkligen behöver fundera på när vi kommer ut i skolorna. Är den bästa undervisningsmetoden att tvinga eleverna att sitta still i sina bänkar? Många gånger säger vi "det var bättre förr", men i just det här fallet så tror jag det är precis tvärt om. Ju fler tillfällen vi kan ge eleverna möjlighet att röra på sig, desto bättre chans för inlärning. Och det här gäller inte minst barn med koncentrationssvårigheter.
SvaraRaderaJag har egen erfarenhet av specialundervisning med en elev som jag tillät att vandra omkring i rummet samtidigt som vi löste matteproblem. Det fungerade alldeles utmärkt. Och jag är helt övertygad om att vi inte hade kommit lika långt om jag tvingat hen att sitta still på en stol. Då hamnar istället all fokus på det jobbiga i att sitta still.
Här har vi som lärare stor chans att göra skillnad. Fram med fantasin. Hur kan man göra undervisningen mer fysisk?
Känner verkligen som du, fram med fantasin. Kan man inte göra ett ämne intressant, roligt och lättförståligt hur lätt är det då att lära sig det. Hörde ett citat en gång av Ignacio Estrada "If a child can't learn the way we teach, maybe we should theach the way they learn". Han hade bara så rätt i det, och det är verkligen något som vi måste ta med oss ut som lärare. Förstår inte eleven måste vi hitta ett nytt sätt att visa på. Och är eleven problemlösning att få gå runt i klassrummet så bör eleven också få göra det. Inom rimliga gränser förstås, de kan ju inte bli så att alla springer runt och stör varandra.
RaderaDet här blev en lite spännande tråd jämfört med alla perspektiv vi läser om just nu. Det är ju otroligt många faktorer som spelar in på hur en elev får sin kunskap, allt från hur elev till lärare är som personer men också arbetsmiljön i skola, passionen för att lära ut, ambitioner att lära, geografiskt vart skolan finns, naturligtvis också pengar, osv, listan kan nog göras lika lång som ett kvitto från GeKås i Ullared.
SvaraRaderaMan har ju hört "Banka in vett i skallen på dig" men det är kanske inte den typen av fysiskt lärande vi ska ägna oss åt, men en inlärning där man inte bara sitter still och lyssnar och antecknar känns som rätt väg att gå. Säger som Sussane här ovanför, "fram med fantasin"
Ett mycket intressant inlägg! Eleverna bör vara aktiva under lektionerna för att få med sig så mycket som möjligt efteråt. Jag kan ju relatera till mig själv under min egen skolgång. Det var många gånger man bara satt där och lyssnade på läraren men man var dock inte helt närvarande. Man tröttnar snabbt och att bara sitta o lyssna fungerar därför inte så bra. Lärare behöver nya sätt att undervisa på. Mer fantasi!
SvaraRaderaBra inlägg, jag tänker att passivt lärande inte bara är ord. Våra sinnen spelar ju också en stor roll. I kapitlet 2 läser vi om Locke som menar att vi har förutsättningar för att lära när vi föds. Det är ju inte bara ord han menar utan att vi känner, ser, hör och smakar. Dessa sinnen får man inte glömma som lärare. Kroppen har flera fantastiska sätt att lära på både passivt ock aktivt. Låt barnen vara kreativa och jobba med sina sinnen för ett maximalt lärande.
SvaraRaderaVerkligen en bra poäng i detta inlägg! Egna erfarenheter visar på att det man kommer ihåg från skolan är de lärare som stod ut, deras lektioner som var annorlunda eller hade förmågan att fånga och engagera eleverna. De lektionerna man fick vara delaktiga helt enkelt. Detta är något att satsa på, att hitta allt fler vägar till lärande på just detta vis. Lätt att glömma bort vid planeringen om tiden är knapp, kanske kan det vara svårt att alltid kunna applicera kunskaperna på händelser eller praktiska övningar? Vinsten i slutändan talar nog för att det är värt att lägga ner den extra tiden samt att utvärdera utifrån eleverna!
SvaraRaderaSå viktig diskussion och tankesätt att ta med sig in i vårt framtida yrke! Fortfarande är det nog väldigt många lärare ute i skolvärlden som inte jobbar på det här sättet. Man behöver inte gå längre än till sig själv för att inse vad det är som gör att man lär sig något. Eleverna måste känna sig stimulerade och intresserade för att kunskapen ska nå fram. Precis som vi kunde läsa i "Den lärande människan" så är inte målet att eleverna ska kunna återberätta en specifik sak utan de ska kunna sätta in det i ett sammanhang för att uppfatta kunskapen rätt. Att diskutera, analysera och kommunicera på lektionerna tror jag kan ta oss väldigt lång.
SvaraRaderaJag tycker att det är en viktig poäng som du tar upp, och ännu viktigare för oss som blivande lärare att reflektera över. I dagens skola så blir det mer och mer att vi tar in datorer, ipads dvs teknik, in i klassrummet. Vi måste tänka ett steg längre och försöka se helheten om hur just vår klass lär sig. En idé kan ju vara att försöka i största möjliga mån ta in elevinflytande så gott det går. Lyssna på eleverna vad de har för erfarenheter och idéer och på så sätt kunna få utveckla och påverka undervisningen. Det i sin tur ger förhoppningsvis aktiva elever som deltar aktivt och känner sig involverade i undervisningen.
SvaraRaderaJag kan bara hålla med dig om att man lär sig bäst genom att vara aktiv i sitt lärande. Man måste använda alla sina sinnen för att lära ut och för att kunna ta in ny kunskap för att få den att stanna kvar.
SvaraRaderaVi ser tydligt på det lilla barnet hur de lär sig genom att ta på, smaka på, känna på allt för att lära sig mer.
Tyvärr är det ju så att ju äldre man blir ju mindre aktiva ska eleverna vara i klassrummet. Istället sitter man passivt och lyssnar och då blir det svårt att hålla koncentrationen. Det minns jag själv från skolan blev ett problem, så jag valde att sitta och anteckna för att lättare hänga med under långa genomgångar.
Som lärare borde man tänka på det och dela upp informationen och bryta av med aktivitet med jämna mellanrum. Lättare att minnas på lång sikt när man diskuterar eller gör en övning och på så sätt blir aktiva i undervisningen.