YouTubeklippet är "Freinetskolan Mimer" - presenterad av Videobrigade, där elever och rektor/ förskolechef Anneli Vossman Strömberg berättar! Mimer är en friskola f-9, där en av skolans ledstjärnor är "Alla barn är vinnare".
Att fördjupa sig i och jämföra olika teoretiska och erfarenhetsbaserade perspektiv har varit intressant och väckt både gamla kunskaper och minnen till liv, då jag gjorde detta även för snart 20 år sedan under min gymnasielärarutbildning. Jag fick då även i uppgift att formulera min pedagogiska grundsyn, vilken baserade sig på min människosyn, samhällssyn och kunskapssyn och som sedan kom att ligga till grund för hur jag utvecklade min undervisning och tog mig att läraruppdraget. Jag insåg ganska snart att jag min pedagogiska grundsyn sympatiserade i mångt och mycket (vissa delar mer, vissa mindre) med läraren och pedagogen Celestin Freinet (1896 -1966) och dennes tankar och idéer. Freinet är upphovsmannen till en pedagogik som kallas verklighetspedagogik eller arbetspedagogik. Den s k Freinetrörelsen har haft en hel del inflytande på den svenska skolans utveckling och när jag började arbeta som gymnasielärare 1997 passade mycket i Freinet´s arbetspedagogik och metodik in på hur vi arbetade med Lpo 94 på gymnasiet. Freinet har en specifik kunskapsteoretisk utgångspunkt:
”Kunskap är inte bara begrepp Kunskap har med känsla och vilja att göra. Barnet skaffar sig själv på egen hand kunskaper, lär sig läsa, räkna när föräldrar tillåter det att utvecklas fritt för att bli självständigt. För att erövra denna självständighet vill man skaffa sig kunskaper och vetande. Vi lärare hjälper barnen att nå fram dit genom gruppgemenskap. Men läraren skall nästan göra sig osynlig i den gemenskap som han byggt upp. Barn lär sig lika mycket - kanske mer- av sina kamrater som av lärare med sina traditionella hjälpmedel.”
Freinet´s metodik kan delas in i tre delar: * det fria uttrycket med fritt skapande * det nyfikna experimenterandet * samarbetet. Vägen till målet ”är det trevande försöket” och genom detta utvecklas kreativiteten - "det fria uttrycket" - samt självständighet.
Att fördjupa sig i och jämföra olika teoretiska och erfarenhetsbaserade perspektiv har varit intressant och väckt både gamla kunskaper och minnen till liv, då jag gjorde detta även för snart 20 år sedan under min gymnasielärarutbildning. Jag fick då även i uppgift att formulera min pedagogiska grundsyn, vilken baserade sig på min människosyn, samhällssyn och kunskapssyn och som sedan kom att ligga till grund för hur jag utvecklade min undervisning och tog mig att läraruppdraget. Jag insåg ganska snart att jag min pedagogiska grundsyn sympatiserade i mångt och mycket (vissa delar mer, vissa mindre) med läraren och pedagogen Celestin Freinet (1896 -1966) och dennes tankar och idéer. Freinet är upphovsmannen till en pedagogik som kallas verklighetspedagogik eller arbetspedagogik. Den s k Freinetrörelsen har haft en hel del inflytande på den svenska skolans utveckling och när jag började arbeta som gymnasielärare 1997 passade mycket i Freinet´s arbetspedagogik och metodik in på hur vi arbetade med Lpo 94 på gymnasiet. Freinet har en specifik kunskapsteoretisk utgångspunkt:
”Kunskap är inte bara begrepp Kunskap har med känsla och vilja att göra. Barnet skaffar sig själv på egen hand kunskaper, lär sig läsa, räkna när föräldrar tillåter det att utvecklas fritt för att bli självständigt. För att erövra denna självständighet vill man skaffa sig kunskaper och vetande. Vi lärare hjälper barnen att nå fram dit genom gruppgemenskap. Men läraren skall nästan göra sig osynlig i den gemenskap som han byggt upp. Barn lär sig lika mycket - kanske mer- av sina kamrater som av lärare med sina traditionella hjälpmedel.”
Freinet´s metodik kan delas in i tre delar: * det fria uttrycket med fritt skapande * det nyfikna experimenterandet * samarbetet. Vägen till målet ”är det trevande försöket” och genom detta utvecklas kreativiteten - "det fria uttrycket" - samt självständighet.
Ta er gärna tiden att bekanta er med Freinetpedagogiken, vilken är värd
uppmärksamheten! Det går främst att hitta många gemensamma nämnare med både
Pragmatistiskt perspektiv och Sociala/Sociokulturellt perspektiv, där det
förespråkas en aktiv elevroll och arbete/utveckling i grupp. De har alla även synsättet att kunskaper och färdigheter alltid är både teoretiska OCH praktiska
samt är både sammankopplade och beroende av varandra. Det negativa jag ser hos Freinetskolorna är att deras upplägg bl a kräver motiverade, ansvarstagande och drivande elever och precis som många friskolor leder det till segregering i jämförelse med kommunala skolor, vilka har alla "elevtyper"
Nu har du fått en glimt av min pedagogiska grundsyn. Har DU funderat på din!?
En av mina ledstjärnor skrev jag ner för över 20 år sedan och den gäller än: "Plocka fram stjärnan i varje elev" Har DU några ledstjärnor!?
Ref. Säljö, R. (2014) Den lärande människan. I U.P.
Lundgren et al. Lärande Skola Bildning.
Stockholm: Natur och kultur. http://tarna.fhsk.se/it/distans10/tarelaker/uppgifter/Freinet%20-%20elana.htm http://www.mimer.org En av mina ledstjärnor skrev jag ner för över 20 år sedan och den gäller än: "Plocka fram stjärnan i varje elev" Har DU några ledstjärnor!?
Det var ett intressant inlägg som fick mig en tankeställare! Men det jag tycker att du uppmärksammade dig på var för att Freinet`s teori ska gälla krävs motiverade elever och där passar inte alla "elevtyper" in. Min personliga åsikt är att alla elever har inte kommit till samma utvecklingsstadiet vid samma ålder så där spelar faktorn om eleven har det lätt eller svårt för att lära sig oavsett vilken lärandeteori pedagogen använder. Ur min pedagogiska grundsyn är att varje elev är genuin oavsett vad och har rätt att bemötas så också...
SvaraRaderaBra skrivet och tack för ett bra inlägg!
Freinetskolan Mimer tankar och synsätt på barnen känns sunt. Jag tycker det påminner om Montessoripedagogiken, då man strävar efter att göra eleverna till självständiga individer, att våga uttrycka sig och att arbeta utanför skolan för att förstå vad man ska ha sin kunskap till. Jag tror dock att alla barn passar bra på alla skolor oavsett inriktning av skola. Att få alla elever intresserade av att lära sig är ju faktiskt lärarens roll att locka dem till att vilja söka kunskap.
SvaraRaderaMin ledstjärna är att visa alla respekt.
I läroplanen står det " Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna ideer och lösa problem".
Den här metodiken är ganska ny för mig, (som bara har min egen skolgång att referera till) är Mimerskolan en grundskola f-9? När jag stöter på pedagogik som behandlar tanken att teori och praktik skall vara jämställda så blir min första fråga, hur ställer sig vidarutbildningar till den här typen av kunskap? Jag är helt med på att den praktiska handlingen skall vara lika mkt värd som den teoretiska, och det verkar fungera jättebra när skolan ligger under samma regi. Vad händer den dagen då barnet går ur skolan och hamnar i en "vanlig" skola? Missar den eleven viktiga inlärningsstrategier för att hen har tillåtits jobba mer praktiskt?
SvaraRaderaOch för att svara på din fråga, nej jag har ingen ledstjärna än, jag hoppas att min empatiska vänlighet skall leda mig rätt :) Tack för bra inlägg!